Allie-ridning på egen hand! Lät henne springa några få varv på lina åt båda hållen och det gjorde hon lugnt och fint i bra balans trots att jag inte satt på några inspänningar. Parkerade henne sedan i uppsittningshörnet och tog plats i sadeln utan problem. Hade aachenträns med rakt metallbett och idag var Allie ostadigare uppsuttet jämfört med i lördags. Mer huvudflax och lite jox mot hand/bett, men svårt att veta om det berodde på bettet (jag har haft svårt för att rida på denna typ av bett på andra hästar också) eller om det var för att jag glömt hänga på martingalen. Vi skrittade först med varierande längd på tyglarna. Tänka rakriktning och spårning på långsidorna och lättare sidvärts över långa diagonaler. Otroligt känslig häst, jag måste tänka på att ha hela skänkeln intill vid hjälpgiving för att inte bli för skarp. Travade sedan på samma sätt och det var främst här som formen blev väldigt varierande. Men bra bjudning och när nosen hamnar rätt känns hon jättefin, så pass att jag provade att sitta ner tre och fem steg i taget några upprepade gånger på volt. Gjorde även en galoppfattning åt varje håll. Ganska lugna och fina fattningar, men sedan fegade jag lite (förmodligen pga huvudruskandet) så vi höll galoppen ungefär ett varv på stooor oval. Efter det travade vi lite framåt runt fyrkanten innan vi avslutade med skritt på lång tygel. Sistnämnda tyckte Allie var konstigt, bara skritta runt så där med passiv ryttare? Försökte stanna några gånger, men gick vidare när jag höll om med benen.

Träff med fina danskan och hennes matte idag. Mockade och fixade foder innan vi hämtade Allie i hagen. Hjälptes åt att göra i ordning henne och gick sedan ut i ridhuset. Satte på inspänningar och lät Allie springa några varv i båda varven. Verkade mycket lugnare än första gången jag såg henne på lina. Kunde skritta avspänt och även traven kändes balanserad. Galoppen lite hastig, men inget tokrejs med hysterispring. Sedan red jag! Snäll häst som frågade hela tiden vad som skulle ske och göras = ställde stora krav på mig som ryttare att hela tiden vara tydlig. Inte överrida och fippla och trixa, men rida med en plan framåt, velade jag fick Allie gissa... Skritten mycket bättre än väntat, fin bjudning, men kanske lite slingrig, kommer att bli rakare och mer balanserad när styrkan över lag i kroppen blir jämnare. Traven var lite hastig, men inte springig, kändes inte som att hon skulle springa ifrån mig utan hon lyssnade hela tiden. Vi började runt fyrkanten där det gäller att jag vågar rida på lite. Stadig och låg hand, rida med innerskänkel mot yttertygel för att få henne att räta upp sig och inte falla inåt. Ignorera "grejs med huvudet" och då bara fortsätta mata på framåt. La in stora volter och långa diagonaler när det kändes som vi kunde styra lite mera. Enklare sidvärts också i både skritt och trav. Galoppen sparade vi på idag, den kommer när vi känner varandra bättre.

Efter lilla korta ridpasset lasttränade vi lite. Allie tyckte att hon stod bra utanför transporten, men släppte aldrig kontakten med oss. Jennie checkade av att hon gick framåt på hennes kommando och med hjälp av linor visade vi att vägen framåt var rakt in i transporten. Inte rädd, men frågande, gick in när hon förstod vad vi ville. Fick äta några munnar mash i släpet innan vi backade ut henne igen.

Påhälsning ute hos Disa och hennes grabbar som nu hunnit bli 18 dagar gamla. Fölungarna är fortfarande små, men har blivit lite rundare och fylligare. Följer sin mamma mycket väl och hon sköter dem fint. Sedan några dagar går de ute dygnet runt på stort bete och om cirka två veckor kan de förhoppningsvis släppas ihop med ett annat sto med föl.

A lot of Yin & Yang, e. Cristallo II - Dionysos

Glömmer man sockerpaketet hemma kräver Disa extra mycket pysslande istället!

Supermorsan, så klok och vacker.

Tömkörning igen. Vi hade en liten diskussion innan i stallet huruvida man får vifta runt med näsan överallt eller inte, och det gjorde att Allie nog tyckte att jag var en surtant så att hon var tvungen att köra lite rally på volterna. Hon var en aning forcerad, men jag utnyttjade springet genom att plocka ihop henne fram och be henne att fortsätta mata på med bakbenen. Bättre i munnen, hade ett rakt bett idag, men behöver fortfarande bli starkare och mer balanserad, då kommer stadgan i formen per automatik.

Hoppning med Iron ute på den stora hoppbanan. Idag var han inte helt framme för skänkeln och jag hade tyvärr inget spö att dutta med. Vingligt och ostadigt i traven, men i galoppen vaknade han till och när det blev dags för travbommar och hinder var han pigg och vaken. Vi började med att vända rätt upp och trava över fyra markbommar för att sedan vinkla ut åt höger och hoppa ut på ett litet kryss. Klockrent! Sedan vända in över ett räcke på en diagonal och rakt ut på medellinjen över markbommarna. Här verkligen känna att förhållningarna gick igenom då vi landade i galopp efter hindret för att sedan trava ut över bommarna. Avslutningsvis en rak linje på medellinjen med två räcken. Fint språng över det första, men sedan lite vingel mot nästa så att det då blev några orytmiska språng. Men på det hela taget gick det fint och jag tror att Iron fick en bra upplevelse, unghäst som han är.

Vårterminens sista lektion. Ridfröken fick rosa bubbel och annat rosa gottis medan vi elever drack annat bubbel och smaskade på fikabröd och brända mandlar.

Ensam med Allie idag. Plockade fram alla grejer innan jag hämtade henne i hagen. Hon och hennes kompis gick ganska långt bort, men hon kom mig faktiskt till mötes när jag ropade! In i stallet och gjorde i ordning henne innan vi traskade till ridhuset. Ville inte stå stilla när jag skulle koppla på tömmarna, men efter att ha pekat med hela handen och varit ganska barsk skötte hon sig fint. Började i höger varv, rak töm på ytter och ledande på inner. Höger är Allies strama sida där hon lätt blir lång. Istället för att komprimera musklerna på halsens högersida skjuter vcänster bak ut och fronten liksom vinklas inåt utan någon direkt rundning i bålen. Jobbade på med stadig ytter och sedan plocka i innertömmen och bitvis kom hon till bättre eftergift. När hon började frusta och runda sig lite bytte jag till vänster varv där balansen är betydligt bättre. Där hittade hon formen direkt även om den svajade en del, och spårningen var jämnare också. Var en aning "fipplig" med bettet så undrar möjligen om det slår upp i gomtaket och att det är därför som hon har lite svårt att ta ett ordentligt stöd på det och låta drivet komma bakifrån och fram? Hur som helst så fungerade i alla fall vänstervarvet jättebra så efter bara en liten stund avslutade jag så att honfortfarande fick känna att hon hade ork kvar = belöning att inte behöva avsluta helt slutkörd.

Fortsatt väldigt varmt, men vi fick vara ute och rida på hoppbanan. Då kunde vi sprida ut oss för att minska på dammet och dessutom fick vi en hel del skugga. Som alltid fick vi börja med en ganska självständig uppvärmning. Iron trampade på rätt bra även i skritten idag. Om det var för att han såg mitt spö i ögonvrån eller för att jag hittat på hur jag skulle driva honom vet jag inte, men han kändes fin i alla fall. Lite vek åt vänster och rakare åt höger, men han kändes ändå ganska liksidig. Ostadig i formen, men inget stret, mer att han slog sig fri för att direkt hitta formen igen. Ramlade ur ramen igen eller tappade balansen och då huvudkast igen, kommer bli bättre med mer styrka. Efter uppvärmning i samtliga gångarter fick vi rida övergångar genom att i trav vända in från ena långsidan mot medellinjen och sedan göra en avsaktning till skritt eller en halt. Sedan också valfritt att göra en fram- eller bakdelsvändning. Jag började enkelt med bara en avsaktning till skritt och sedan rakt fram i trav igen. La in en bakdelsvändning (pytteliten volt tillbaka typ) när han tog förhållningarna bra och när han kändes avspänd gjorde jag en halt. Vingligt och ostadigt när vi kom ifrån staketet (även om vi hela tiden red innanför spåret), men med en bussig och ambitiös häst är det ändå lätt att rida. La in några galoppfattningar igen på slutet innan lättare avjogg. 

Idag var hela familjen ut till Lotta i Alunda och hälsade på Disa. Disa fölade i lördags och nedkom med inte ett, utan två små hingstföl. Tvillingar hos häst är inte vanligt och är något man försöker undvika så långt det är möjligt genom att kolla stona med ultraljud under dräktigheten. Disa kollades tre gånger och inte en enda gång uppmärksammade man två forsterblåsor. De här fölungarna var mindre än normala "ensamma" föl, lite skevare och vingligare. Ett hästjobb för både Disa och Lotta väntar nu under fölens uppväxt. Två föl betyder inte automatiskt dubbel lycka, men nu håller vi tummarna för att fölen får utvecklas normalt.