Hoppning med den lilla räserponnyn! Värmde upp på stora spår med att få honom att bjuda rakt fram med jämnt stöd på båda tyglarna. Lite rak i sidrna, men mycket bättre i formen från start. Inte lika rund som vid förra veckans dressyr, men nosen strävade åt rätt håll och överlinjen kändes ganska mjuk. I hoppningen tränade vi åter på att rida på böjda spår. Det fungerade bra i vänster varv där Milo är starkare. I höger varv fick jag svårare att runda honom kring innerskänkeln och då föll ytterbogen (vänster) ut. Höll dock ändå Milo mellan hjälperna och fick mestadels till fina språng.

Jag gillar unghästar! Det är så roligt att jobba med den unga hästen, se hur den utvecklas och blir till en vuxen ridhäst.

Idag var jag till hjärtehästens uppfödare och kikade på årets fina fölkollektion samt några 1-2 åringar. Stall MVG, Viby & Berga Gård är lokaliserat strax öster om Eskilstuna och jag mötte upp Camilla i stallet hemma på Viby. Och där träffade jag på dagens första fölunge, den lilla gummibollen Zignum MVG (Fürstenball-Metall-Rubignon). Hann inte med att ta någon bild på honom, så har snott en från Camillas FB-sida.

Zignum har varit väldigt sjuk, men ser nu ut att repa sig väldigt väl. Och tur är det, en riktig guldklimp är han!

Sedan ut och kika på fler hingstföl och där kikade vi främst på Portofino MVG (Donkey Boy-Bellagio-Gigolo), en rejält långbent kille som är uttagen till årets elitfölauktion på Flyinge i oktober. En social kille som var svårfotad, kom alldeles för nära så fick bara till en ful bild framifrån.

For vidare till den stora travcampen Berga som väl rymmer cirka sjuttio hästar på box och dessutom flertalet lösdriftsplatser. Stallarna hyrs ut till travtränare (Välskötta rak- och rundbanor finns liksom fina kuperade slingor i skogen), men ett antal beten och lösdrifter används för eget bruk.

Vi började hos årets stoföl. Två av tjejerna är redan sålda, Dilba MVG (Fürstenball-Londonderry-Rohdiamant) och J-Lo MVG (Skovens Rafael-Sack-Martini). Lilla/stora Nora MVG (Zaladin MI-Rubinrot-Flamingo) stod med nosen i höbalen. Men hon är en favorit, fuxfärgen till trots.

Åkte förbi 2-årsstona (Hann slänga en blick på Noras helsyster Nice MVG) och stannade till hos Diva MVG (Van Vivaldi-Londonderry-Rohdiamant) och min absoluta favorit Pharin MVG (Fairway-Bellagio-Gigolo). Lite lera på näsan, men så fin ändå! Jag ska inte ha någon ny häst (än), men visst klappar hjärtat extra för det söta farinsockret.

Hästbyte idag och jag fick rida förvuxna ponnyn Milo. Ponnybusig inne i boxen, men väldigt fin att rida. Kändes lite oliksidig i början, men jag kom runt honom bra och fick på så sätt honom rak och jämn. Rund och fin i formen och han släppte ner mig fint på ryggen. Traven var jämn och balanserad. I galoppfattningarna föll han isär lite (saknar lite styrka), men kom sedan ihop jättefint. I avbrotten höll han balansen bättre om jag gick över till lättridning de första stegen innan jag fortsatte i arbetstrav, förmodligen för att han fick hjälp med takten då. Kunde länga ut tygeln på slutet och han kändes rätt rund och självbärig, kul!

Milo, f. 2007, imp. Danmark

Idag var vi inne i ridhuset, men bara fem ekipage på plats så gott om utrymme ändå. Vi fick rida fram självständigt (men alla i samma varv förstås) i samtliga gångarter. Wilson är en pigg häst, egen motor, men lite rak i sidorna och med en nacke som gärna kryper uppåt emellanåt. Efter uppvärmning och skrittpaus jobbade vi med övergångar skritt-trav och successivt även skritt-galopp. Wilson blev jättefin av detta arbete, han fick igång motorn bakifrån, kom över ryggen och hamnade mer på bakdelen. Han kändes loss och lösgjord och släppte ner mig fint på ryggen i arbetstraven. Stadig form, balanserad, kunde till och med börja tänka lite samling i halvhalterna. Vid avtraven under lättridning kunde jag länga ut tygeln och han kändes självbärig utan att falla framåt. Roligt ridpass!

Wilson Bogibo

Bild snodd från Upk's hemsida.

Mock och foderfix åt Roffe som hade en miljard myror i benen. Snäll, go och sällskapssjuk som få.

Hopplektion ute på stora ridbanan. Fin Wilson idag. Vi fick rida fram självständigt och jag valde att fokusera på bjudning framåt, lättare böj i sidan och övergångar. Wilson jobbade på bra, men kändes lite seg i början. Men så fort vi började hoppa taggade han till, rejält! Inte dum på något sätt, men full sula framåt. Vi red ungefär samma övning som första gången med räcke in på en diagonal och sedan svag böj och rakriktning mot hinder nummer två. I början tog Wilson mer fart efter det första hindret och innan jag fick igenom halvhalterna blev sprången över det andra rätt knasiga. Men kom runt honom efter hand, tog halvhalterna bara genom att räta på mig och då fick vi fina andrasprång också.

Dressyr är som de flesta vet en bedömningssport. Ekipaget får ett antal minuter på sig att rida ett angivet program (vanligast) eller ett fritt komponerat där vissa rörelser är givna, men sammansättningen efter eget huvud och med egenvård musik till (kür). Dessa program bedöms av (förutom anhöriga, funktionärer, publik och "läktarryttare") av 1-5 domare beroende på tävlingens "status". Det allra vanligaste för den stora hobbyskaran är klasser med en domare. En domare som tycker och tänker. Ibland tycker ryttaren samma som domaren ser, ibland inte.

Men hur funkar det med flera domare? Jo, då adderas samtliga domares poäng och man får ut ett resultat som man säger med maxprocent hundra. (Som jämförelse, 60% brukar räknas som godkänt medan 62% i dagsläget är den lägstagräns som är satt för att kvala till högre klasser. Jag som amatöråskådare tycker att det verkar som att 70% eller mer nästan garanterat ger en prisplats och 75% och uppåt, ja då är det ett riktigt duktigt ekipage.) MEN, i och med att samtliga domares poäng räknas med kan det bli väldigt ojämnt om en domare har "fel" glasögon på sig.

Idag var jag vid Jällaskolan och tittade på två regionala klasser och där dömde dagens domare rätt olika, så pass att man ibland undrade om de sett samma ekipage. Domare C & M var samma i båda klasserna och i den sista tillkom även Domare H. Först ut som exempel ett ekipage i en MsvB:5 där det var drygt åtta procentenheters skillnad mellan domarnas slutresultat.

Följer upp med ett ekipage från dagens sista klass, en S:t Georges, som hade hela elva procentenheters skillnad mellan lägsta och högsta resultat.

När det blir sådana här glapp SKA domarna efteråt diskutera hur detta kunde uppstå och jag hoppas verkligen att de faktiskt gör det. För som ryttare är sådana här olika resultat väldigt svårbedömda: Var jag verkligen så här bra/dålig? Och det blir också svårt för oss åskådare att "förstå" ritterna. Rent resultatmässigt kan dessa avvikande siffror verkligen stjälpa eller hjälpa ett ekipage och när det handlar om kval till högre nivå blir det väldigt känsligt.

HUR ska man komma runt det här problemet? Inom t. ex. konståkning räknas de högsta och lägsta domarpoängen bort och så hoppas man att de som är kvar är hyfsat jämna för att ge tävlingen rätt spänning. Med bara tre domare (Vi har sällan fem domare vid "vardagstävlingarna" i Sverige.) är det kanske svårt att räkna bort två, men ändå...? Värt att klura på i alla fall.

Nu vill jag också poängtera att jag inte är ute efter att svartmåla dagens domare. Tävlingsresultaten är officiella så var och en kan själv söka upp fullständiga listor från dagens tävlingar komplett med namn på ryttare, hästar och domare, men jag har valt att inte nämna dem här. Men jag vill tala om hur knepigt det kan vara med bedömningssporter och då fick denna tävling stå som exempel.

Slutligen vill jag berömma alla tappra ryttare och funktionärer som kämpade väl under väldigt regniga förhållanden.

Sällskap av Jennie i stallet idag och tur var det eftersom jag trampade rejält snett med foten just som jag skulle till att sadla. Ut i ridhuset och Roffe var taggad och ofokuserad. Spände till rätt ordentligt just när jag suttit upp, men med Jennie som ankare kom vi igång och kunde börja skritta och efter en stund klarade vi oss själva. Kort och oren fram och med min nystukade fot nöjde vi oss med att bara skritta och tänka rund och låg form tills Roffe slappnat av.