Idag fick jag rida Mille, en vit D-ponny av kort och kompakt typ. En söt ponny som dock inte blev någon direkt favorit. Jag tycker att jag har en väldigt positiv syn på lektionshästar och berömmer dem för deras känslighet och förmåga att anpassa sig efter olika elever, men Mille. Hans vänstersida var väldigtm väldigt kort. Jag hamnade inte direkt snett i sadeln, men hela hästen var böjd i en vänsterbåge så fort man satte igång i rörelse, även på långa tyglar. I vänster varv maskerades oliksidgheten väldigt väl, men i höger... Det gick inte alls att böja igenom honom. Jag tycker att jag har ridit oliksidiga hästar tidigare och lyckats få dem, om inte helt raka, i alla fall lite jämnare. I höger varv kunde jag inte alls få honom att länga ut vänstersidan, men däremot kunde jag "lura" honom i vänster varv genom att rida honom utåtställd. Men något direkt arbete kom man ju inte direkt till. Vi red förvända öppnor och skänkelvikningar i skritt och trav samt gjorde galoppövergångar på volt. Hästen i sig sprang ju på av sig själv i rätt bra fart, men jag tyckte inte att jag kom till någon bra ridning och jag tyckter inte att Mille svarade upp på det arbete som jag gjorde. Lite oengagerad liksom. Kanske ger det sig efter fler pass, men jag måste vara ärlig och just nu ligger han inte direkt i topp på min favoritlista.

Extra WE-träning på ridskolan med min vanliga ridfröken på marken. Fick välja mellan två hästar: Iron och Kalle. Sistnämnda har jag aldrig ridit tidigare och med tanke på att Iron inte kändes helt bra i handen vid gårdagens lektion chansade jag med en ny. Bytet föll väl ut och efter en stunds ridning fick jag kläm på hur jag skulle rida honom. Kalle är nitton år, en äldre gentleman som piggade på sig rejält när han fick se WE-hindren i ridhuset. Vi red ett gäng olika övningar och efterhand kändes Kalle fin och lösgjord.

Kalle E, f. 1999, e. Partisan II

Jag har köpt två hästar i mitt liv. Den ena var tre år och helt outbildad så den tittade jag bara på från sidan, men den första provred jag. Det var våren 2007 och jag var inte alls lika trygg i min ridning som jag är nu.

Imorse hämtade jag upp min kompis Victoria och så åkte vi drygt tio mil ut till Färentuna. Där väntade en svart liten treåring som jag fått tips om för nån vecka sedan. Vet inte riktigt om en egen häst passar in i livet igen (just nu), men bestämde mig ändå för att åka och kolla på den och provrida.

Jag tycker att det är svårt att rida helt okända hästar när ägaren står och tittar. Känner mig lite passiv och försiktig även om jag ser på filmen att jag rider aktivt med känsla. Treåringen var fin! Välutbildad för sin ålder, förhållandevis balanserad och stadig i formen. Naturligtvis avsaknad av kondition och styrka, men det kommer ju successivt med mer arbete. Idag red jag i samtliga gångarter runt fyrkanten, några varv åt båda hållen efter att ägaren visat en kortis innan och det var nog precis lagom vad hon orkade med. Men det gav mersmak! Lagom storlek på häst, lagom rörlighet i gångarterna som är rena och taktmässiga utan att de blir för stora och en alldeles fantastisk färg!

Dressyr med Iron. Sedan sist har Iron fått ett litet sår i ena mungipan och ridits en del med hackamore. Jag kunde dock rida med bett med silikonplattor. Om såret/hackamoret påverkat negativt vill jag egentligen inte uttala mig om, men nog kändes han rätt mycket starkare idag och lite mer tjafs mot handen. Red dock fram ett fint vitt skum (och inget blod eller trasig mungipa), men fick jobba ordentligt, inte alls någon direkt sytrådskänsla. Vi red övergångar idag, mellan gångarter och nyansering av dem. Iron gjorde det mesta lydigt, men eftersom han var lite mot handen större delen av tiden fick jag inte igenom hjälperna så fort som jag önskat utan det var en liten fördröjning av det mesta.

Tömkörning i ridhuset. Började runt fyrkanten i vänster varv. Ledande innertöm och gramankoppling på ytter. Först bara hitta en jämn bjudning rakt fram, rörelse genom kroppen och spårning. Flyttade efter hand in framdelen för en enklare öppna. Flyttade sedan in lite mer tills vi hamnade på en stor volt. Gick då över till trav. Den var mjuk och avspänd från start. Takten bra och nosen framme. Galoppen fin, jämn och balanserad. Över i höger varv. Samma tömsättning (alltså vände på den för nytt varv) och började runt spåret. Här ville Freddie vingla inåt betydligt mer, rätt typiskt efter som han inte helt rätar upp sig mot yttertömmen i det här varvet. Fick dutta på en del med innertömmen för att flytta honom utåt. När han höll sig rak på spåret flyttade jag in framdelen med flit, fick ta lite i taget för att han inte bara skulle ramla iväg. Sedan mer på volt. Lite samma tendenser här, tar inte stödet helt på ytter utan hänger lite på innerbogen och blir lite springig. Ändå betydligt bättre jämfört med i våras.

Står duktigt medan jag fixar med tömmarna, det kunde Freddie inte alls när jag började jobba med honom.

Skritt, lite mer energi hade varit önskvärt, men jag tycker takten är jämn och han är avspänd.

Här trycker han upp nacken lite i traven, men rör sig ändå helt okej.

Hoppning med Iron! Åtta ekipage, hyfsat med plats och efter enklare uppvärmning på mindre spår fick vi utnyttja hela ytan genom att trava och galoppera över enkelbommar på långsidan. Sedan började vi med den gröna linjen: galopp in över ett litet kryss, avbrott till trav och ut över tre markbommar. Iron gjorde det fint och tog förhållningen till trav jättebra! Sedan anridning i galopp ur rätt tajt sväng på diagonal och ut över ett täcke. Den röda linjen var tuff! Svårt att hålla yttersidan kort, vi vinglade utåt, men tack vare att Iron själv sökte hinder gick det bra. Fina språng och jämn rytm. Avslutade med den lila linjen längs långsidan. Galopp in och bara rulla på framåt. Enkelt! Iron skötte sig bra! Fortfarande lätt och fin i handen, ännu lite valpig med viss avsaknad av styrka, men löste allt mycket bra och okomplicerat.

Började som alltid på volt, checkade av gas och broms samt tog igenom böjen i insidan. I vänster varv jobbar Freddie lugnt och balanserat. I höger varv har han svårare för att komprimera insidan och blir lite stressad och försöker springa ifrån jobbet. Men han har ändå lärt sig tömjobbet nu, lärt sig mina hjälper och håller sig ute på en stor volt. Tror också att lädertömmarna gör sitt också, den naturliga tyngd som man får hjälper ju till med att hålla bettet rörligt utan att jag behöver greja så mycket. Efter voltjobbet gick vi ut runt fyrkanten med låg rak tömsättning. Jobbade med skolor i skritt och trav samt med korta sekvenser i trav där jag kunde promenera bakom honom.

Ruggväder ute, halstäcke på!

Hästbyte, från en fläckig till en grå! Fick rida sjuårige Iron som jag red en sväng precis innan sommarlovet. Då hann jag rida honom två hopplektioner och en dressyrlektion (då det fotades och filmades åt SvRf) och trots unghästvingel och obalans gav det mersmak. Han blir lite långsam i skritten, men i trav och galopp känns han rappare. Lite vek i halsen åt höger, men kändes ändå väldigt rak och jämn. Fint stöd i handen, lätt utan att släppa bettet, kunde rida med sytrådar. Stadig i formen, inte alls att han slog sig fri som i våras utan mycket starkare. Blev lång i galoppfattningarna, men kom ihop sig snabbt. Vi red ett gäng framdelsvändningar samt galoppfattningar ur skänkelvikningar för att checka av stödet/hjälperna från inner skänkel mot ytter tygel. Vid avjoggen kunde jag länga ut tygeln och han sökte sig fint framåt-nedåt. Riktigt roligt ridpass där jag lyckades rida fram Iron till bra rörelse genom kroppen, även i ryggen.

Gulle-plutt, helt klart en favorit!