Regional dressyr på Ridskolan Strömsholm! Jag följde med min kompis Emma och hennes pålle som hästskötare. Vi åkte under tidiga eftermiddagen och eftersom jag är rutinerad så var jag ordentligt påbyltad med kläder från topp till tå och hade en liten påse med dricka och gottis (även om Emma bjöd på goda mackor och kakor).

Strömsholm är en gammal anrik plats att tävla vid. Allra bäst är det ju när det är utomhustävlingar och man håller till uppe vid slottet, men det är inte fel med ridhusen heller. Vid tävlingar inomhus parkerar man nere vid Tågbanan och det är lite tråkigt för det är först en brant uppförsbacke och sedan en rätt bra bit att gå innan man är framme vid "tävlingsområdet". Inte så att jag är lat egentligen, men det är mer behändigt när man har allt samlat. Men Legolas stod så snällt i transporten så vi kunde lämna honom där när vi kom fram och gå och kika på några ekipage.

Tävlingen hölls i "Röda ridhuset" och de hade nog målat sargen rätt nyligen för den var alldeles blank och en tydlig färgdoft slog mot oss när vi klev in på läktaren.

När jag tittar på dressyrtävlingar försöker jag att göra det med öppna ögon och utan att vara (för) negativt kritisk. Tyvärr tycker jag att publiken hellre tisslar och tasslar om vilka fel ekipagen gör istället för att fokusera på det som är bra. Men visst, dressyr är en bedömningssport och då blir det ju så att man värderar allt som sker på banan. Nå, vi hann kika på några ryttare innan det var dags att göra iordning Legolas.

Jag har inte varit med Emma på tävling förut, så jag nöjde mig med att hålla i Lego medan hon fick greja med utrustningen. Senare vid framridningen servade jag med jacka, täcke och vattenflaska och under tävlingsritten filmade jag. Efter ritten skrittade jag av Lego för hand och efter ytterligare avskötsel fick han stå i transporten igen medan vi väntade in slutresultatet. Dressyrtävlingar innebär en hel del väntande, men denna gång var det värt för ekipaget fick till slut en åttonde placering och Emma fick traska in till fots och ta emot rosett och plakett. "Mina" två övriga ekipage som också var på plats lyckades även de väldigt bra med en seger och en tredje plats. Kul!

Tisdagar har Paulo Bastos träningar på "min" ridklubb, Uppsala Ponnyklubb, dressyr eller WE-teknik. Typ. Har jag ledigt från jobbet passar jag gärna på att följa några träningar från sidan, lärorikt! Denna dag var jag även fotograf och fick godis och pepsi som belöning.